Har så förbannat tråkigt så jag vet typ inte vart jag ska ta vägen. Fan att jag inte har någon hobby (förutom att springa då men det kan väl knappast räknas som en hobby?). Hmm... Usch, klättrar på väggarna snart. Får väl surfa lite och lära mig massa onödigt vetande. På tal om ingenting, fick reda på igår att Globen inte heter Globen utan Ericsson globe. De har väl tydligt köpt upp den. Hur töntig får man lov att bli?! Ingen jävel kommer väl gå runt och säga Ericsson globe?

På tal om hobbies. Det singlade precis ned en katalog från brevinkastet om hemtextil. Ska jag ta det som ett tecken från ovan eller? Har bläddrat lite i den och kommit fram till att det inte verkar vara någon slags Evelina-syssla direkt. Typ sticka en bakelse? Fan va meningslöst. Då köper jag hellre en och äter upp. Inget krångel och mycket godare.

God kväll!

Nu var det ett tag sedan jag fick för mig att skriva. Har dock inte hänt något avsevärt intressant. Blev väldigt glad igår när jag kom hem och fann en ros i en liten Bobsaft-flaska med vatten i utanför min dörr. Leende kollade jag på avsändarlappen. Måste ju erkänna att modet sjönk en aning när det inte var från min hemlige beundrare (vaddå?! Fan, man kan väl alltid hoppas eller?) utan från min hyresvärd. Antagligen försökte det väl dämpa aggressiviteten hos folk efter den senaste hyreshöjningen men ändå. De lyckades med mig i alla fall. Tänk att en sådan liten sak kan förändra så mycket. Har nu en helt ny syn på min hyresvärd. Fan, en mer lättlurad och manipulerbar männsika får man leta länge efter!

I alla fall så kollade jag mig ju naturligtvis om i fall grannen hade fått någon ros. Det hade han, vilket resulterade i att jag inte kände mig så där himla speciell längre. Skillnaden var dock att med min ros hade faktiskt någon ansträngt sig med att ställa i Bobsaft-flaskan med vatten så den inte skulle vissna. Min grannes ros satt slokande kvar i brevinkastet. Hmm... Jag undrar vem det kan vara... Funderar på om det är granntanten som jag snackade med en stund häromdagen. Jag höll fullkomligt på att skita ner mig av rädsla när jag hade varit ute och sprungit en dag. Jag hade I-poden på och försökte öppna min dörr men nycklarna trasslade. Då kom hon ner för trappan och jag blev asskraj och hoppade till för jag var liksom i min egna lilla värld där med musiken på. Ja, och efter det så stod vi som sagt och snackade ett tag. Det kanske är hon som räddade min ros från döden. Det var snällt tycker jag. Jag älskar rosor...

Idag ska jag plugga. Usch, jag hittar alltid på allt möjligt annat som jag "bara måste göra" innan. Just för att slippa eländet. Nä, nu ska jag ta tag i det.

Kram kram