Jag klarade tentan...

Nu mår jag lite bättre... Har precis kommit hem från praktiken. Helt kass är jag nog inte för mina pannkakor blev i alla fall jättegoda. Läste just dagens Metro. I Kanada har de tydligen släppt en fånge på grund av att hans sovbrits var alldeles för liten, hans kropp vällde tydligen ut 15 cm på varje sida. Vore det inte bättre att skaffa en större säng åt fettot? Så, nu vet ni vad ni kan göra fångar. Bli feta så slipper ni ut!

Nu är jag astrött. Ska gå och lägga mig. Känns helt underbart att vara ledig i tre dagar. Funderar på att dra till IKEA imorgon och tycka-synd-om-mig-själv-shoppa. Ska bli kul.

Kram

P.S Jag föreslår att ni, N och J, diskuterar eventuellt samliv med varandra istället för på min blogg. Jag är inte ett dugg intresserad av det nämligen.

Jag hatar mitt liv! Fan... Steker pannkakor. Som om det skulle hjälpa mig att ta mig ur mitt jävla helvete till leverne på något sätt. Tror knappast det. Nu gråter jag... Allt jag gör blir ta mig fan fel. Det spelar liksom ingen roll. Ju mer jag kämpar för att få kontrollen desto mer förlorar jag den. Ibland kan man ha toppendagar där allt känns superbra. Skenet har dock en tendens att bedra jävligt effektivt. *Suck*

Förutom att jag är egoistisk så är jag också en jävla fitta. Det fick jag bekräftat igår. Tack, nu känns allt mycket bättre. Fan, jag är så himla patetisk så hälften hade räckt. Kunde jag inte ha fötts utan känslor. Då hade jag skitit i vad folk tyckte om mig. Tyvärr gör jag inte det...

Klockan 13 ska jag på praktiken. Bäst jag skärper mig tills dess. Får väl dra ut och springa eller något. A men helvete!!! Nu spelar de typ världens sorgligaste låt på radion också. Visst strö salt i såren bara. "Words don´t come easy to me..."

Hej då.

P.S Till Jack: Jag lånade boken på biblioteket. Kika där så kanske den finns där. Jag varnar dig, det är ingen trevlig bok. Bered dig på en sträckläsning. Har man väl börjat vill man bara ha läst klart den så man kan glömma att man någonsin öppnade den.